Lågtryck

Idag kom jag hem efter en efterlängtad resa till min farfar och hans fru Judy i Toronto. Jag tog bilen till Detroits flygplats på tisdag kväll och kom hem idag. Hann med både teater och konsert, hantverksmässa och diverse middagar med Judys familj. Även om det kan vara lite påfrestande att spendera någon längre tid med sin familj så hade jag mycket trevligt och känner mig riktigt utvilad. Hade inte någon större lust att åka tillbaka till den ensamma skabbiga gamla lägenheten och tidiga morgnar, men nu är det faktiskt mindre än två veckor kvar.


Lagom roligt var det idag när jag kom till min bil som jag lämnade på en flygplatsparkering och batteriet var urladdat. Hade lite smärre panik när jag stod där på en lerig parkering mitt i ingenstans med en urladdad mobil. Som tur var fick jag hjälp av parkeringspersonalen att få igång bilen, men när jag körde iväg började en envis orange varningslampa lysa, som jag förstås inte hade någon aning om vad den betydde. Men vad göra. Fick glatt köra vidare på läskiga okända motorvägar, dessutom i totalt ösregn. Det var inte kul, som tur var hade jag en bränd cd med svensk radio på, det har varit mitt sällskap i många timmar i bilen.


De två kommande veckorna ska jag göra massa olika grejer på sjukhuset, gå med en logoped, se någon mer operation, vara med på körkortsbedömningar, vara med på teammöte på slutenvårdsrehab, göra studiebesök på ett äldreboende men mest hänga med handterapeuterna på öppenvården. Planerar också att shoppa, gå på Toledo zoo med Rachael, gå i kyrkan med Anna, introducera sushi för samma Anna, blogga och träna stenhårt för att börja gå ner de fem! kilo jag gått upp sen jag kom hit.


Just det, kom på vad varningssymbolen i bilen betydde, lågt tryck i däck!



Farfar och Judy på museum. Vi såg dödahavsrullarna och en utställning med foton från Vanity Fair. Kul.

Jag och Judy på teater.

Jag och farfar finklädda inför konsert med verk av Prokofiev och Shostakovich.

Fem! Kilo!

Jag köpte en mössa på hantverksmässan. Jag är glad när jag är varm.