söndag 15 november 2009

OOTA

Hej folket! Nu har jag börjat längta hem. Nyhetens behag har lagt sig och det har blivit mer vardag och plikter med skoluppgifter att jobba på. Men det är ok. Inte så långt kvar nu. Jag ska hålla min presentation på torsdag som också är sista dagen med min handledare. Tisdagen efter det, den 24e åker jag till min farfar i Toronto och stannar där ända till söndagen. Ska bli skönt att se några bekanta ansikten och bli lite ompysslad. Efter det är det bara två veckor kvar tills jag åker till Chicago och träffar Magnus! Idag blir det långt långt inlägg med mycket arbetsterapi. Ni blev varnade.

Jag måste ju berätta om arbetsterapikonferensen i Dayton jag var på förra helgen. Det var Ohios arbetsterapeuters förbund OOTA som arrangerade och det var två hela dagar med föreläsningar inom alla möjliga områden inom arbetsterapi. Det kostade bara 40$ för båda dagarna och då ingick frukost och lunch. Jag fick skjuts med Mallory ned till Dayton på torsdagskvällen och fick dessutom bo gratis i Angela och Brookes rum, snällt. De är alla studenter i andra året på arbetsterapeutprogrammet här i Toledo och åkte till konferensen för att presentera sina kommande forskningsprojekt.

Vi käkade friterad lök arrangerad som en blomma. Ganska gott.

En av konferensens höjdpunkter var helt klart att få höra Gary Kielhofner föreläsa. För er som inte är så insatta i arbetsterapi kan jag berätta att Kielhofner är en av frontfigurerna inom ämnet som bland annat utvecklat the Model of Human Occupation (MOHO) som är en av de mest populära modellerna inom arbetsterapi och också den det finns mest forskning om. Kielhofner höll öppningsanförandet som bland annat berättade om hur kan började sin bana som arbetsterapeut, nämligen genom en vapenfri militärtjänstgöring på en rehabklinik för soldater som kommit tillbaka från Vietnam. Han berättade också om sina två Jack Russells som ska bli servicehundar och kritiserade USAs krigsföring och USAs fängelser. Härlig början. Sen följde ytterligare en föreläsning av Kielhofner som handlade om MOHOST och SCOPE, två av bedömningsinstrumenten som ingår i MOHO. Måste läsa vidare om dessa, verkar riktigt bra.

Gary Kielhofner
Brooke framför affischen om hennes projekt

Mallory

Efter lunch var det dags för Kielhofner igen, men denna gång pratade han om klient-centrerad verksamhet tillsammans med sin fru Renee Taylor. Nån annan som visste att de är gifta?!

På kvällen gick jag ut och åt med några förstaårsstudenter, vi gick till Buffalo Wild Wings som jag varit på förut en gång. De köpte öl på en bensinmack och tog med till hotellet. Sen satt vi i bubbelpoolen ganska länge.

Jag och Katelin

Ölgrotta på bensinmacken!

Katelin i grottan

Många öl


Andra dagen inleddes klockan sju på morgonen med en spännande föreläsning om Tai Chi och dess hälsoeffekter och vilka typer av Tai Chi som lämpar sig för olika diagnoser. Blev väldigt inspirerad av detta och blev ännu mer sugen på att gå en kurs i Tai Chi i vår. Nån som vill hänga på? Efter det följde ytterligare en riktigt bra föreläsning med titeln ”Optimizing OT’s niche in Person-Centered Care” som i princip handlade om klient-centrering i särskilda boenden för äldre. Jag lärde mig en del om hur äldrevården ser ut här och som vanligt i USA finns en del riktiga lågvattenmärken blandat med det absolut bästa. En hel del diskussion uppstod om vad som är ekonomiskt och praktiskt möjligt, som vanligt verkar försäkringsregler stå i vägen för större förändringar. Den här föreläsningen inspirerade mig till att ordna en dags studiebesök på ett av de boenden i Toledoområdet som ska vara bland de bättre.

Angela, Mallory och Brooke

Paus mellan föreläsningarna


Sista föreläsningen hölls av fakulteten på institutionen för arbetsterapi på University of Toledo och handlade om deras arbetsterapiprogram. För att bli arbetsterapeut i USA måste man först ta sin bachelor’s degree, vilket oftast tar fyra år. De flesta jag har pratat med har tagit sin bachelor’s/undergrad i ett närliggande ämne till exempel ”recreational therapy”, men i princip kan man läsa vilka ämnen som helt bara man ser till att ha behörighet för det program man tänkt söka. För arbetsterapeutprogrammet i Toledo krävs att man läst kurser i biologi, anatomi och fysiologi, psykologi, sociologi, medicinsk terminologi och människans utveckling. För att sedan läsa vidare och bli certifierad arbetsterapeut krävs att man tar en masters eller doctoral degree och sedan blir godkänd på NBCOT, ett prov inom arbetsterapi. Programmet i Toledo är 8 terminer, men tar mindre än 3 år eftersom de har ett treterminssystem och leder till en doctoral degree. Det som skiljer en doctoral degree från en master är att programmet är längre och innehåller mer fokus på forskning och ledarskap. I Toledo genomförs en så kallad capstone, vilket är ett individuellt projekt som görs i nära samarbete med en klinik eller organisation. Några exempel på vad studenter gjort under sin capstone är att utveckla och genomföra en universitetskurs i arbetsterapi som i flera fall sedan blivit del av kursplanen. Flera studenter har utarbetat program för arbetsterapi i organisationer som tidigare inte haft någon arbetsterapeut och sedan lyckats få jobb där. En student praktiserade på en brännskadeklinik där de hade ett väldigt biomekaniskt perspektiv, men hon tog in nya bedömningar och interventioner och jobbar nu där med att utveckla verksamheten. Visst låter det bra! Är dock ganska nöjd med att bara behöva studera i tre år istället för sju år som här.

2 kommentarer:

  1. Ska man doppa lökbitar i en grej? Vad är det man ska doppa i? Mer matbloggande!!

    SvaraRadera
  2. Haha! Gamla matnörd! Amerikanerna som läser min blogg tror att jag är besatt av mat. Vilket väl delvis är sant. Men ändå. Ja det är som lökringar typ fast i annat format. Man bryter av bitar och doppar i såsen som var nån sorts kryddig majonnäs, kanske med senap.

    SvaraRadera